Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Fall accidents are a big problem in the construction industry today and stand forapproximately 23% of all accidents. Skanska is a construction company that has avision toachieve zero accidents. Eliminating fall accidents is one step on the way towards theirvision. The state of Skanskas fall safety has been analyzed in this thesis to show whichimprovements are possible in fall safety.A literature study has been performed in which Arbetsmiljöverkets (The Swedishwork environment authority?s) laws and rules, together with Skanskas own rules havebeen studied.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera Skanskas nyckeltalsanvändning och utveckla en modell för att identifiera relevanta nyckeltal som organisationen bör fokusera givet en Vår uppsats grundar sig på en fallstudie av Skanska. Vi har med kvalitativ metodik, i huvudsak baserad på ett antal intervjuer med regionekonomer på Skanska, fått fram den information vi behövt för att uppfylla vårt syfte. Vi har även använt oss av sekundärdata från Skanskas intranät och andra företagsspecifika dokument. Vi har tagit hjälp av nyckeltalsteori för att skapa oss en grund inom detta område. Sedan har vi använt oss av PESTEL som är en modell för omvärldsanalys.

Skanska anser att det förekommer för många olyckor och tillbud på svenska byggarbetsplatser. I denna rapport har vi studerat vad som kan förbättras med enkla metoder gällande arbetsmiljö och säkerhet på byggarbetsplatser. Först och främst har vi tagit del av statistik över olyckor under de senaste åren för att skapa oss en uppfattning om vad som orsakar olyckor. Denna information kommer från Skanskas intranät, arbetsmiljöverkets rapporter samt intervjuer med personer med detaljkunskaper inom ämnet. Eftersom vi gjort detta examensarbete för Skanskas avdelning Hus valde vi att avgränsa oss från övriga arbetsområden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Skanskas relation och informationsflöde till pressen ser ut. Samt undersöka vad är det som skrivs om i pressen gällande bostäder och inredning. Finns det någon aktuell trend eller tendens till trender gällande bostadens olika rum, inredning och/eller miljö i tidningsmaterialet.Frågeställning:   Hur ser Skanskas relation till pressen ut?  Finns det några aktuella trender i dagsläget gällande bostadens olika rum, inredning, bostadsvariant eller miljö i dagspress och livsstilsmagasin?Metod: Kvalitativ intervju och Kvantitativ innehållsanalys.

Syftet med examensarbetet var att finna specifika effektiviseringsåtgärder för energianvändningen vid Skanskas betongfabrik på Svartberget utanför Umeå samt att ta fram generella riktlinjer för energianvändningen på Skanskas samtliga betongfabriker med avseende på effektiviseringsåtgärder. Energianvändningen som analyserades utgjordes av energin som användes vid de processer och verksamheter som fanns på betongfabriksområdet och som användes i eller i anslutning till betongproduktionsprocessen.På betongfabriken utanför Umeå genomfördes en energikartläggning varvid två effektbalanser skapades, en för elanvändningen och en för eldningsoljeanvändningen. Resultatet av energikartläggningen vid betongfabriken utanför Umeå visade att den största delen eleffekt, 25 procent, gick till driften av betongfabrikens uppvärmningssystem och hela 72 procent av effekten från uppvärmningssystemets eldningsoljeförbränning gick förlorad som värmeförluster.Med ett nytt uppvärmningssystem och förbättrad täthet av betongfabrikens lokaler och bättre isolerade spirorör beräknades energin från eldningsoljeanvändningen kunna minska med drygt 50 procent årligen. Även elanvändningen på fabriken kan minskas om ett nytt uppvärmningssystem tas i bruk då energin från eldningsoljeanvändningen ersätter eleffekten som går till de eldrivna värmefläktarna (12 procent av total eleffekt) och värmestavarna (14 procent av total eleffekt).För Skanskas övriga betongfabriker genomfördes en energiinventering med uppföljande telefonintervjuer för att undersöka vilka fabriker som hade högre respektive lägre energianvändning och vad skillnaderna dem emellan berodde på. Resultatet av energiinventeringen och telefonintervjuerna som gjordes för Skanskas övriga betongfabriker visade att fabrikerna med nya fabrikslokaler och med ett uppvärmningssystem från Polarmatic hade absolut lägst energianvändning.

Brytpunkter innebär skiften mellan olika sysselsättningar och områden på utbildnings- och arbetsmarknaden. För att hantera en brytpunkt använder individen olika rutiner. Syftet med studien är att studera sex kvinnors berättelser om brytpunkter och rutiner i karriären. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts. Vid bearbetningen och analysen av kvinnornas berättelser har en hermeneutiskt ansats använts.

Byggbranschen har på senare tid, som ett led i att sänka kostnaderna och öka marginalerna, uppmärksammat besparingspotentialen i att arbeta mer aktivt med inköp. Syftet med uppsatsen innebär att hitta en rad mått, både på för den strategiska inköpsfunktionen på koncernnivå och i inköpsfunktionen i Skanska Sverige, som kan beskriva inköpsfunktionens prestationer. Vidare innebär syftet också att lägga grunden för en modell som kan mäta hur inköpsfunktionen presterar. Med modell avses den gruppering av mått och tillvägagångssätt och resonemang som använts för att hitta måtten. Modellen och måtten behandlar Skanska, år 2010.

Syftet med undersökningen var att undersöka olika rutiner vid hantering av skeppsapotek ur säkerhetssynpunkt och hur sjukvårdarsansvariga upplever rutiner kring hantering av skeppsapotek.Undersökningen bygger på intervjuer och enkätundersökningar från sjukvårdsansvarigbefäl. 19 enkäter delades ut till en klass med sjukvårdare i Kalmars sjöfartshögskola via en kontaktperson, av dessa intervjuades fyra personer. Enkäter av samma slag skickades även ut via internet.Undersökningens resultat visar på att det saknas tydliga riktlinjer för hur rutiner vid hantering av skeppsapotek ska skötas. Dock ur säkerhetssynpunkt upplevde sjukvårdarna inte detta som något problematiskt. Dessutom kunde man identifiera tre olika rutiner som användes ute till sjöss, nämligen rutiner med hjälp av Excell dokument, journalföring med papper och penna och rutiner med hjälp av underhållsprogrammet AMOS.

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att bidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhålla poäng vid en certifiering enligt LEED.

Denna uppsats studerar formella regler och informella rutiner utifrån det institutionellaramverket med ett fusionsperspektiv. Studien har företagits med hjälp av semistruktureradeintervjuer av anställda på olika nivåer i den valda organisationen, Trafikverket. Fusionenskonsekvenser för de formella reglerna och informella rutinerna visade sig avhängigt huruvidagamla tillvägagångssätt slopats eller behållits. I organisationen vi undersökte inträffade detförra vilket ledde till att den tidigare presenterade bilden av den lösa kopplingenskonsekvenser inte gällde. Skillnaden kan förklaras av fusionsmomentet.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

I denna uppsats har förhållandet mellan kontexten, uppdelat i kontextens tre beståndsdelar, och rutiner undersökts genom en empirisk undersökning av en förändring i den fysiska kontexten. I tidigare studier har det tagits mycket begränsad hänsyn till kontextens olika beståndsdelar somfigurerar inom ämnet och hur de relaterar till varandra. Denna uppsats bidrar således med ett teoretiskt bidrag angående hur kontexten uppdelad i dessa olika beståndsdelar relaterar tillvarandra och till rutiner. Den empiriska undersökningen utgörs av en fallstudie påLänsförsäkringars Härnösandskontor då organisationen år 2011 genomfört en organisatoriskstrukturförändring i form av en flytt till nya kontorslokaler. Studien visar att den fysiskakontexten har påverkat rutiner på ett sådant sätt att även den sociala kontexten påverkas avförändringen.

Mål och rutiner är något som är intressant att undersöka för att kunna se hur organisationer mäter och sätter realistiska mål med systemförvaltningen. Denna uppsats undersöker detta samt vilka rutiner som ingår i systemförvaltning och ska vara till hjälp för dem som arbetar eller ska arbeta inom ämnesområdet. Enligt teorier skall målen bl.a. vara mätbara och realistiska samt rutinerna bidrar till att uppnå målen. Det har visat sig att organisationer får mätbara mål genom att jobba enligt styrkort, utvärderingsrapporter samt tidsstudier.